När jag började skriva här på min blogg i februari förra året var det på temat melodifestivalen, ett tema som återigen börjar bli ytterst aktuellt. Nästa års städer är ju klara, bland annat kommer man till båda mina f.d hemstäder - Karlskrona och Linköping. Planen är att besöka dem båda och vad det lider kommer nog ytterligare inlägg här att handla om ovan nämnde tävling.
Att börja blogga hade jag funderat på ett längre tag, men det var liksom lite exotiskt för mig trots att jag var och är en van internetanvändare. Jag är en sådan där människa som har otaliga dagböcker undangömda i garderoben, jag har skrivit i stort sett hela mitt liv, men att dela med mig av det innersta på det publika nätet var lite läskigt. Och alternativet att kräva lösenord för att kunna läsa den kändes lite onödig. Hur många var det egentligen som skulle vara intresserade av att läsa mina små anteckningar??? Lite motsägelsefulla problem... Nåväl... Till slut fick min vän och bloggvän Fred som övertalade mig och ja... det var inte särskilt svårt.
Eftersom melodifestivalen som sagt var högaktuell och jag inte var speciellt pigg på att lämna ut mitt riktiga, ganska ovanliga, förnamn, antog jag alterego Mia... Som i CaraMia som var en av mina favvolåtar. Så nu är det sagt... Mitt riktiga namn är alltså inte Mia, men jag heter Maria i andranamn så det är inte en fullständig lögn.
Detta faktum har nu förrvirrat mina bloggvänner jag lagt till på Facebook nåogot, men bara en sekund eller två tills det går upp ett litet ljus och man känner igen varandra.
I andra avseenden känner jag mig ganska glad över att jag inte har uppgett mitt riktiga namn. Min bloggvän Järnladyn som jag länkar till här bredvid blev för en tid sedan publicerad på aftonbladet.se utan sitt eget medgivande pga hon blivit påhoppad av Alfakassan som via hennes blogg hittat uppgifter som de ville att hon skulle redovisa för dem. Nu hör det ju till saken att det Aftonbladet publicerade i grund och botten var det positiva i hela historien. Det är skrämmande att Alfakassan snokar runt bland bloggar. Framför allt då de i detta fallet helt felaktigt "kommer på" en person. Jag håller med Annika i hennes åsikt om att de faktiskt borde ha bättre saker för sig. Och på så sätt var det ju bra att det uppmärksammades av en av våra största tidningar, men man kan ju ändå tycka att de skulle haft vett nog att kontakta vederbörande först för att informera och fråga om man fick publicera henne med inte bara text och länk utan även bild!
Jag är fullständigt medveten om att det inte är så svårt för någon att snoka upp min identitet på nätet och jag väljer själv att lägga upp ganska mycket av mig både här och på min facebook-sida. Men mitt förnamn fortsätter jag att behålla för mig själv ett tag till, åtminstone här på bloggen.
Andra bloggar om: vikt, facebook, anonymitet
Favoriter på LYKO – black week Deals
7 timmar sedan
1 kommentarer:
Du gör helt rätt i att förbli lite anonym här! Även arbetsgivare går in och snokar i bloggar, har jag i efterhand fått veta. Det finns flera horribla exempel på människor som fått kicken eller inte fått jobb de sökt p.g.a. något ganska harmlöst de skrivit i sin blogg.
Därför bytte jag genast bloggadress. Egentligen står jag för mina åsikter, men ibland måste man ta det säkra före det osäkra och gilla läget.
Skicka en kommentar