Jodå, löpturen gick finfint. Eller rättare sagt låt mig uttrycka mig såhär:
Jag skulle kunna vara riktigt besviken.
Idag sprang jag 5 km på ca 38 minuter, det är 4 minuter sämre än mitt bästa resultat. (På Vårruset i maj)
Jag har inte varit ute och löptränat på dryga 2 veckor och har verkligen legat av mig, det går snabbt utför när man inte upprätthåller god diciplin.
Men! Jag väljer att se det såhär:
Denhär tjejen som just varit ute och sprungit 5 km hade för mindre än 3 månader sedan inte sprungit många centimeter i sitt liv.
Just det, centimeter, jag lovar, jag lyckades smita från alla gympalektioner i skolan som hade med löpning att göra och har därmed inte sprungit många steg i mitt liv.
När jag tog mina första stapplande löpsteg den 18 mars i år kunde jag inte drömma om att det skulle bli såhär. Jag var faktiskt helt övertygad om att jag skulle avlida på kuppen när jag sprungit 200 meter.
Därför väljer jag att se det positiva i dagens 38-minuterslöpning.
Att efter 2 veckors näst intill stillasittande, utan motion alls, kunna gå ut och springa hela de 5 kilometrarna utan problem över huvudtaget och dessutom ha lite energi över, det är nåt jag inte kunde drömma om skulle gälla mig. Och nu är det ett faktum. Alltså är jag nöjd!
Nu mina vänner skall jag surfa runt hos er andra och se hur er dag har varit, sen är det dags att sluta de blå.
Kram och en hel massa pepp till er fantastiska människor därute, kämpa på!
Lammfärsbiffar med Citronyoghurt och Caponata
9 timmar sedan
Inlägg
6 kommentarer:
Jättebra ju, duktigt av dig, du har verkligen kommit långt! kramar
Du är så duktig! Blir imponerad;-) Jag vill med kunna springa, fast vem vet 20 kg till ner kanske knäet håller;-)
Kram och kämpa på
Jag var ute igår och intervalltränade. Det var helt plötsligt roligt att jogga. Och det utan att jag fått en psykisk sjukdom...
Helt otroligt vad man knatade och joggade i slingan, och mådde bra.
Jag har som du aldrig varit en löparmänniska och för 8 veckor sedan var det för mig en omöjlighet.
Bra att kunna springa 38 min i sträck!
*pepp*
men du 38 min är ju skitabra ju.. så fort man slutar så tappar man mycket.. det är ju en färskvara det med motion.. heja heja..
Tack söta ni för de värmande kommentarerna, har faktiskt inte tänkt på det där med att jag faktiskt orkar springa så länge, har mest fokuserat på att det tar för lång tid. Men tidigare orkade jag ju inte ens springa en minut. Tack för att ni ändrade mitt sätt att se på detta.
Och kära syster, jösses, om 20 kg springer du och jag Vårruset i Växjö nästa år tillsammans, är det en deal?
Skicka en kommentar