E det höst nu lagom till jag skall ha semester???

Så har man varit med om det igen…
Den där måndagen någon gång i slutet av sommaren när man kommer ut på morgonen och någonting är förändrat.

Blåsten är lite mer höstlik, ljuset lite dovare och luften lite lite kallare.
Bussen som under hela sommaren kommit i tid eller till och med för tidigt är nu sen igen.

Metro ligger på sin plats i tidningsstället.
Plötsligt blir man medveten om de gula löven som redan har börjat trilla av träden, hur gick det till?

På busshållplatsen på Värnhem trängs mer eller mindre brunbrända arbetare som är tillbaka efter semestern, envist har de satt på sig trekvartsbyxor och linne för att hålla kvar de sista sommarkänslorna och står nu där och huttrar i rusket. Skånetrafikens lilla lokala kontor som har haft sommarstängt är nu öppet igen, precis som vanligt.

Kvällstidningarna är fyllda med allehanda artiklar kring hur du hanterar ”ångesten att gå tillbaka till jobbet efter semestern” eller ”hur du blir av med semesterkilona på 2 veckor”.

Den välbekanta rutinen känns igen, imorgon sänds sommarens sista Allsång på Skansen och som grädde på moset duggar det lite lätt och jag drar upp huvan på min regnjacka när jag springer ut till den lite sena 33:an...

Den riktiga sommaren är över för det här året också. Och även att jag har har känt samma sak förr så blir jag lika förvånad denna gången också. Och trots att min semester börjar nästa vecka och jag naturligtvis hoppas på ett soligt Kungshamn då, kan jag redan känna att det ska bli mysigt att kura ihop sig i soffan med en kopp te medan höstvindarna viner utanför fönstret...

Kallas det självbevarelsedrift eller flexibilitet och en förmåga att anpassa sig? Inte vet jag. Jag vet bara att varje årstid har sin tjusning och jag gillar dem allihop.