Jag har blivit veteran

När jag började viktblogga för ganska många månader sedan nu hade jag inte en aning om hur stort det var viktbloggning. Jag började lite smått söka mig runt bland andra bloggar och blev uppriktigt förvånad över hur många det var som valt att göra som jag.

Allteftersom jag fortsatte skriva hittade jag fler och fler och fler och fler hittade mig.
Det är smickrande att bli uppsökt och kul att hitta fler viktkompisar.

Självklart finns det de där första bloggarna man började besöka som är det som ligger en allra närmast om hjärtat och som man kanske besöker en extra gång och alltid väljer att lägga en kommentar på. Så måste det ju bli. Bloggvärlden är oändlig!

De senaste veckorna har varken tiden, energin, viljan eller motivationen funnits att blogga, viktminska, besöka andras bloggar och eller kommentera. Jag har totalt tappat stinget.

Jag blev därför mycket glad när jag besökte min egen blogg och märkte att jag hade blivit uppsökt, inte bara av de "gamla rävarna" utan av den nya generationens viktbloggare. Alltså de som nyligen börjat viktblogga. Ett par stycken hade hittat mig, kommenterat och lagt till min blogg i deras länklista. Jag kände mig mycket smickrad och som en riktig veteran.

Självklart hade det känts ännu bättre om jag dessutom hade kunnat vara ett gott föredöme och såhär många månader senare kunnat vara den som förlorat en massa kilon, nu har det inte blivit så, men än är det inte för sent.

Nästa vecka infaller 30-årsdagen oavsett om jag vill det eller inte och målet att ha gått ner x antal kg till dess är inte uppnått. Så jag får väl komma på ett annat mål att sikta på.
Beach 2008 funkar ju alltid. Jag vet att jag kan. Bara jag ger mig f-n på det.

Ha en fortsatt underbar söndag alla ni där ute och tack för att ni hittar mig i bloggdjungeln. Ni är stora inspirationskällor när det känns tungt.

-Mia