Dag 1 - att klara sig igenom svårigheter

Så var dag 1 snart avklarad och det har inte gått helt smärtfritt. Men skam den som ger sig.

Både jag och Jinn har några dagar kvar på ledigheten och börjar inte jobba förrän på måndag. Imorse hade vi bokat in tid för fastighetsskötaren att komma hit kl 10 och kolla vårt element i köket som vägrat fungera som det skall på sista tiden.

Efter nyårsnatten hade jag extremt svårt att somna i går kväll och någon gång vid 2 tiden kom jag dessutom på att vår parkeringsbiljett gick ut runt 9-tiden i morse. Ja det var ju bara till att ställa om klockan så jag var vaken vid den tiden. Någon gång vid 4 vet jag att jag vaknade till och blev överlycklig för att jag visste att jag hade somnat. Kan låta korkat, jag är medveten om det...

Efter att ny parkeringsbiljett var inhandlad somnade jag om en liten stund och vid 10 fick vi så elementet fixat. Därefter var det meningen att vi snabbt och lätt skulle ta oss till Maxi för att inhandla mat till veckans meny. Ett ganska våghalsigt uppdrag eftersom jag i vanliga fall blir ruskigt grinig om jag inte får mat på morgonen, för att inte tala om kaffe.
Men hur mycket folk är egentligen och handlar dagen efter nyårsdagen kl 10 tänkte vi och gav oss av. Och näe det var inte så många som var och handlade, men det fanns inte heller så mycket mat att handla i hyllorna, jag har sällan sett Maxi så tomt. Inventering under natten var förklaringen och ungefär där kände jag att det var någon som ville sätta käppar i hjulet för mig, denna första dag på resten av mitt liv.

Men vi kämpade oss igenom hela affären och fick med oss ungefär 3/4-delar av det vi hade tänkt oss innan vi åkte hem och jag äntligen fick min efterlängtade frukost. Då var klockan strax efter 12. Ingen bra början på det nya livet.

Under eftermiddagen pysslade jag med diverse administrativa måsten och märkte inte förrän magen började kurra att jag var hungrig igen. Inte heller någon lysande start. Det är inte drömläge att ställa sig och börja tillaga en rätt man aldrig gjort förr och som dessutom tar 45 min - 1 timme att laga. Men är man envis så är man och efter något som kändes som en evighet var våra kryddiga biffar och vår Rattatouie färdig att avnjutas.

Mycket mycket nöjd med mig själv sitter jag nu här och rapporterar min dag.
Mindre nöjd är jag med dagens väg och mätresultat men det är väl helgerna som gör sig påminda med ett par extrakilon.
Strax skall jag titta vad vår kungafamilj har haft för sig under året som har gått.

Men innan det, dagens + och -.

- att jag inte har tagit mig iväg och tränat och att jag missat att dricka tillräckligt med vatten
+ att jag trots dålig planering och vissa motgångar klarat av dagen bra och inte fallit dit på något småätande.

Hoppas att alla ni andra känner er fortsatt laddade.
Tack för kommentarerna, jag hoppas att jag svarat på alla och inte missat någon.

Stor peppkram till er.
Cornelia