Det känns som att klockan är mycket mycket senare än vad hon är. Det är inte lätt att ta sig igenom de mörka perioderna här i norden. Tack och lov att vi har julen som muntrar upp oss.
Igår fredag var det sedan dags för begravning. Livet är fyllt av tvära kast, detta var ett sådant. Från en trevlig middag den ena kvällen till ett tårfyllt farväl under gårdagen. Det var inte längesedan jag här på bloggen skrev att vi varit på dop i Lessebo. Det var min systerdotters lille son Linus som döptes. Igår tog vi det smärtsamma farvälet av lille Linus som hastigt togs ifrån sin familj den 29 november i år. Medan vi andra firade första advent var Heidi, Anders och Pontus tvugna att försöka inse att livet aldrig mer skulle bli sig likt och att Linus nu är en liten ängel. Livet är så otroligt grymt ibland! Orättvist är bara förnamnet.
Samtidigt som vi tog farväl av lilla Linus fick vi för första gången träffa ett annat litet liv. Min systersons lille son Elmer som föddes den 9 november. Ja vad ska man säga. Det är så otroligt tvära kast och livet är inte alltid enkelt.
Här till höger en liten bild när jag försöker bekanta mig med lille Elmer, han var inte helt nöjd med min famn och ville tillbaka till sin pappa. Till vänster en bild där den nyblivna mamman Jozephine syns i svart och storasyster till Elmer, Tuna.
Idag har vi bara tagit det lugnt. Vi hoppade ur sängen strax innan melodikrysset började och fick se snöflingor sakta börja trilla ner utanför fönstret. Så himla mysigt. Det la sig inte men det var i alla fall mysigt att få se lite vitt. Och inte nog med det, på TV:n har det varit vintersport hela dagen. Jag gillar verkligen den här tiden på året.
Strax dags att laga till lite tacos. I helgen är det inget GI-tänk som gäller, men till veckan som kommer blir det andra bullar a ni få se.
Kram och pepp på er alla
3 kommentarer:
aah, du verkar ha kommit på det;) men visst tar det tid! ska bli spännande att se vilken blogg det blir... =)
Det är för grymt!
så skönt att ni var med oss!
KRAM
Skicka en kommentar