Värsta baksmällan sedan 2005

Det var nästan exakt fem år sedan. Det var den 13 mars 2005. Det var en söndag.
Jag vaknade och baksmällan bara sköljde över mig trots ett minimalt intag av alkohol dagen innan.
Vad var det som hade hänt? Plötsligt kom jag ihåg.
Martin Stenmarck hade vunnit Melodifestivalsfinalen med Las Vegas.

Jag gillar Martin Stenmarck mycket, det gjorde jag innan Las Vegas och det gör jag även efter, men just den låten skulle inte ha vunnit. Och det visade ju sig även senare i Eurovision. Det som hände 2005 kan väl ändå anses vara det första  Eurovisionfiaskot för Sverige i modern tid. Stackars Martin fick gå ut i media och be hela Sverige om ursäkt, så dåligt gick det.

Ja sen har det varit lite upp och ner. Carola klarade sig såklart bra 2006 medan både The Ark, Charlotte och Malena har följt med till finalen med andan i halsgropen och en hel massa tur på sin sida!

Den turen lär det vara slut på nu!
Idag vaknade jag återigen med känslan från 2005, fast  idag är det ännu värre. Jag trodde inte att det var möjligt.
Jag var beredd på gårdagens resultat. Men när jag hade lyssnat igenom och sett gårdagens alla låtar trodde jag ändå att svenska folket skulle ta sitt förnuft till fånga. Annas låt är inte dålig, men i konkurrensen igår var den bland de blekare.
Bara för att Norge vann med en ung kille med fiol förra året, kan inte vi skicka en ung flicka med gitarr och tro att det ska gå lika bra. Vi måste skicka det som har det lilla extra. Det fanns inte många låtar igår som hade det lilla extra. Men om det fanns någon så inte var det Anna. Jag vidhåller att Darin är den som skulle funkat bäst i Eurovision och jag tror också att Erik Saade hade kunnat skrälla ordentligt.

Men nu blir det inte så. Nu skickar vi återigen folkets favorit och pressen kommer förblindade att skriva att nu har vi chans att vinna. Jag hoppas att stackars Anna inte kommer att bli knäckt för livet när hon blir den första att inte ta Sverige till en Eurovisionfinal och får göra avbön inför hela svenska folket!

Jag känner mig tom. Jag känner mig ledsen och besviken. Jag är ledsen att vi i år igen väljer att skicka ett bidrag som inte har en rättvis chans. Tänk om vi 2007 hade skickat Måns med CaraMia, 2008 hade skickat Sanna Nielsen med Empty room och förra året hade skickat Sarah Dawn Finer med Moving on. Jag är övertygad om att resultatet hade sett annorlunda ut då. Alla de låtarna hade det lilla extra. Det som behövs.

Det blir också tydligt att Sverige inte heller tar till sig av de internationella jurygrupperna och hur de röstar. Förra året gav den internationella jurygruppen ovan nämnda SDF med Moving on sin 12:a medan Malena inte fanns med i poängräkningen knappt, i år låg Anna B på 6:e plats efter att de internationella grupperna sagt sitt. Kära älskade svenska folk, gnäll då inte på att inga länder röstar på oss. Vi får hint på hint på hint om vad Europa gillar och ändå skickar vi nåt helt annat.

Dethär är mina åsikter. Tack och lov finns de folk som tycker annorlunda. Hur skulle världen se ut om  vi alla tyckte lika. Kanske skulle det vara fred på jorden och allmänt lugn. Kanske vore livet fantatiskt. Vem skulle vilja ha det så? Ni får välja om ni vill dissa mig totalt i era kommentarer. Varsågod om ni vill eller skit i det om ni inte vill!

I förrgår blev jag på jobbet kallad för Melodifestivalorakel. Det vill jag väl i och för sig å det bestämdaste säga att det finns andra som är mer än jag. Visst, det har varit ett stort intresse för mig genom åren. Men det börjar tappa sin glans. Jag kan inte stå för det längre. Och 2010 blir kanske året då jag för sista gången satt som fastnaglad vid TV:n sex veckoslut i februari och mars. Ikväll kl 20:00 visar SVT sitt dagen efter program, traditionen bjuder att jag bänkar mig i soffan, tittar noga och därmed börjar uppladdningen inför Eurovision, samtidigt som jag slår på inspelningen på DVD:n.

Ikväll tittar jag på TV4 Sport. Barcelona-Valencia i La liga.
DVD förblir orörd.
Melodifestivalen - R.I.P